Minerarflugornas larver är ovanligt aggressiva i år. Jag hittar dem till och med på salladen och det är jag inte van vid. Särskilt hårt går de åt ärtorna. De brukar vara drabbade, men inte så illa som i år.
De enda ärtor som inte drabbats är de Jämtländska gråärterna jag fick av Fale och det är av den tråkiga orsaken att de inte grott. Inte en enda! :-( Jag brukar väl aldrig ha problem med ärter, förstår inte vad som gått fel. Och det som jag var mest nyfiken på av allt jag sådde i år! Ja, ja, sån't är odlarlivet.
I kållandet finns gott om djur som mumsar i sig av bladen. Bladväxterna har jag gett upp hoppet om, men rötterna går ju bra att äta. I dag drog jag upp både majrovor, lök och en rädisa till middagen.
Jag märker att jag blivit något mer vänligt inställd till marodörerna efter alla rapporter om att den biologiska mångfalden är hotad, inte minst i insektsvärlden. Men visst, jag skulle föredra om det valde annat än just mina grönsaker att livnära sig på.
2 kommentarer:
Ärtorna har grott dåligt här också. Dessbättre hade jag Jämtländska från två olika odlare, men de som du fått av har grott absolut bäst. Jag hoppas att det hinner bli några nya frön då de faktiskt inte har börjat blomma än, varken bönor eller ärtor som står ute.
För utom blomsterbönan, den blommar.
Minerarfluga visste jag inte att det hette, men de är överallt här,och särskilt ärtorna. Blir nog nödår, det är inte mycket som växer utomhus för utom lök och ogräs. Bondbönorna ser dock ut att komma sig, och ärterna har också blivit lite högre.
Kålen blir uppäten fast den är täckt och den gillar inte ishavsvindar, hoppas att det blir något i vart fall....!
Skicka en kommentar