tisdag 14 augusti 2018

Typisk svensk sommar

I går var det som varmast tjugotre grader och äntligen orkade jag ta tag i att olja virket till örtagården. Ett par nyinköpta pallkragar som jag har en speciell plan med fick också hänga på.






Jag hann inte bli klar och hade tänkt fortsätta idag, men det regnar från och till hela tiden och termometern har bara precis krupit över femtongraderssträcket, så det blev inget med det. I stället sitter jag inne, ser på film och stickar. Det passar mig egentligen precis, för jag är fortfarande bra trött efter helgen.

Från i  morgon ser det ut att bli regnfritt någon vecka, så då ska jag väl hinna både olja det sista och börja anlägga själva örtagården. Hoppas jag.

söndag 12 augusti 2018

Härlig helg i Hunnevad

Sitter här ganska trött och slut efter årets hantverkshelg hos Hunnevad Hantverk. Fredagen fick jag hoppa över eftersom migränen slog till, men i går var jag fit for fight igen.

Jag ska väl ge en redogörelse för helgens händelser, men just nu nöjer jag mig med att visa vad jag fortsatte att arbeta med när jag kom hem i kväll.

En av sakerna jag gav mig på i går var att tova ett par tofflor. Jag har provat både våt-  och nåltovning tidigare, men inte i någon större utsträckning, så det där med tofflor verkade spännande. Det var det sista jag gav mig på i går och jag hann inte bli klar. Men jag kom så långt att det som var kvar var att sätta dem på fötterna och tova vidare till lagom storlek. Jag tyckte att det var dumt att ta kurstid till det, så jag tog hem dem våta och såpiga i en påse. Så när jag fått i mig lite kvällsmat, la jag ut en vaxduk på golvet och sedan en skobricka i plast på den och satte igång.

De var väldigt olika stora från början. Här är vänstertoffeln något mer bearbetad än den högra, men inte mycket. Jag tvivlade lite på att jag skulle kunna få ner den tillräckligt i storlek.



Men det gick faktiskt bra. De är inte perfekta än, inte helt symmetriska och lite för stora runt hälen. Men nu tror jag att de får vila till i morgon, för fötterna är alldeles uppblötta efter en dryg timme instuckna i de genomsura, insåpade  tofflorna. Kanske kommer öppningarna att bli för små, men då får jag väl klippa upp dem lite. Blir tofflorna sedan bra nog för att vara värda lite extra jobb, är planen att brodera något på dem.




torsdag 9 augusti 2018

Fin vinst

Kanske minns ni tävlingen jag vann hos Fale Artut i våras? Vinsten var en hemmasydd kasse och jag fick till och med berätta vad jag gillar för färger och mönster, så att den skulle bli i min smak.

Idag damp kassen ner i brevlådan, och den var minsann värd att vänta på! Jag kan sy, men det är inte riktigt min grej, så jag lägger oftast inte ner större jobb på mina alster än nödvändigt. Så den enda tygkasse jag sytt i vuxen ålder gjorde jag av en enfärgad bit linnetyg, antagligen överbliven från något tidigare projekt, och sydde ihop den utan mer jobb än absolut nödvändigt.

Fale är uppenbarligen mer kreativ i sin sömnad än jag. Här finns både lappteknik och en påsydd spets. Och stor och rymlig är den. Den blir utmärkt, både för att handla och annat.



Till och med märkt, är den. Jag är omåttligt förtjust i namnet/uttrycket Fale Artut, som förklaras på hennes blogg, så det var lite extra roligt. 


Som en extra överraskning fick jag en liten påse kokbönor av sorten "Mor Kristin". Namnet fick mig att ana något slags historia, så jag googlade och fann bland annat den här informationen

Förutom att jag tycker att sådant är kul att få veta så där i största allmänhet, så ligger Kisa där hon bodde bara tio mil från mig och vårterminen 2012 när jag veckopendlade mellan Gamleby folkhögskola och mitt nyinköpta hus, gick vägen rakt genom centrala Kisa. Där fanns ett konditori som såg så mysigt ut, men jag gav mig aldrig tid att stanna och fika. Då ville jag tillbringa varenda minut jag kunde i huset, men nu kan jag ångra det lite. 

Bönorna ska jag lägga över i en av mina hemmagjorda fröpåsar, för jag tror de mår bättre i papper än i plast, och så ska jag så dem nästa år och hoppas på en bra skörd.


Tack, snälla Fale!



onsdag 8 augusti 2018

Trettiosex

Så många grader har vi haft idag. När jag öppnade köksdörren för att gå efter posten vid ettiden, drabbades jag av ett kort ögonblicks panik, när en våg av värme slog emot mig och fick mig att tro att huset brann. Sedan förstod jag att det var värmestrålningen från fasad och asfalt jag kände.

Jag håller mig inne med stängda dörrar och fönster, neddragna persienner och AC:n igång, och jag är väldigt glad att jag inte sparade gårdagens matlagning till idag.

Oår

De värmeälskande grönsakerna, som paprikor och tomater, trivs utmärkt i år. Värre är det med de sorter som hör mer till traditionell svensk odling. Kålen kunde jag lika gärna skippat i år. Samma sak med till exempel rödbetor, sallad och ärtor.

Just ärtor sådde jag mer än någonsin i våras, eftersom jag hade en massa fröer som började bli för gamla, men aldrig tidigare har skörden varit så klen. Och ändå har jag vattnat en massa. De fåtal baljor som ändå kommit har blivit klara så snabbt att jag inte hängt med i svängarna, ärtorna har blivit för hårda.

Nu har jag gett upp, låtit baljorna mogna ordentligt för att i stället använda ärtorna som utsäde nästa år, och sedan börjat dra upp de mestadels helt vissnade plantorna.

Lite retfullt är det, men jag gläder mig ändå åt att jag inte är beroende av skörden för att ha mat att äta i vinter. I gångna tider hade en sommar som denna lett till svält fram på vårvintern. Allt var definitivt inte bättre förr.


tisdag 7 augusti 2018

En dag i köket

Till helgen är det dags för årets upplaga av hantverksdagarna i Hunnevad. Idag verkade vara en bra dag att laga mat att ta med. I morgon hotar de med trettiofem grader, så då kommer jag inte att vilja stå vid spisen.

Så jag lagar mat för tre dagar i sakta mat med vilostunder emellan. Det blir inget avancerat, poängen är bara att bli mätt. Alla brukar vara så sugna på att snabbt komma igång med arbetet igen, så det blir inga långa avbrott med kalasmat direkt. Jag gör kyckling, en matig paj, bröd och matmuffins. Lite linser ska också in på matsedeln, men det är så snabbt gjort så det fixar jag längre fram i veckan.


måndag 6 augusti 2018

Ska det kanske lyckas trots allt?

När jag sådde meloner i våras, trodde jag inte att det skulle bli någon frukt. Och fram till i förra veckan, såg jag inte skymten av någon frukt. Men så bestämde jag mig för att rensa i de långa rankorna och hittade några meloner i vardande.

Vad gäller bladmassan, har den i växthuset sedan länge tagit ledningen. Det var när den började fylla hela golvet, klättra upp i tomatplantorna, och krypa ut genom dörren som jag insåg att en rensning var av nöden. Däremot är de små frukter den har knappt värda att nämna.




Den på terrassen är också stor, men inte så vidlyftig. Däremot är det den som har flest frukter på gång. Den största av dem är nog den enda jag på allvar vågar hoppas faktiskt ska hinna mogna.


Plantan på odlingslimpan är klenast, men har ändå en frukt på gång som jag kanske, kanske vågar hoppas på.






lördag 4 augusti 2018

Solros

En av mina solrosor fick jag av pappa. Den fick den bästa placeringen, på odlingslimpan bland squashen som jag vattnar ordentligt, och nu är den stor och grann.


Idag var det mulet hela förmiddagen och bara tjugotre grader varmt. Det är fantastiskt så mycket mer ork man har när det blir lite svalare. Jag har både rensat ogräs och jobbat lite på gräsmattan-som-ska-bli-örtagård. Vet inte när jag hade energi till sådant senast.

fredag 3 augusti 2018

Gulliga marodörer

Jag har alltid gillat larver, så är det. Som barn hade jag ett år en kålfjärilslav som hette Fredrik-Fredrika. Jo, för jag visste ju inte om det var en flicka eller en pojke. Den bodde i en skokartong och blev matad i god ordning, men blev aldrig en fjäril, vilket jag sörjde.

Just nu jagar jag en annan slags larver, men i ett lite annat syfte. Det är grönsaksflyet  som börjat sätta i sig mina tomater, både plantor och frukt, i en faslig fart. Jag har resterna av ett biologiskt medel mot dem i kylen, men jag vet inte om det fortfarande är liv i det och det är för varmt för att ska orka blanda till det just nu. Det är enklare, om än mindre effektivt, att plocka dem för hand och lägga dem i en burk med vatten och lite diskmedel. De dör snabbt och sedan får de sin sista viloplats i komposten.

De kan ha lite olika färg i gröna och bruna nyanser. De ljusgröna med limegröna sidoränder tycker jag är så vackra. Men det hjälper dem så klart inte. Äter de upp min mat, är deras öde beseglat. Det vore en annan sak om de ÅT UPP de tomater de ger sig på och lämnade de övriga till mig. Då kunde jag dela med mig. Men i stället provsmakar de en, för att sedan gå vidare till nästa och så får jag slänga massor med halvgnagda tomater. De är nog inte så intelligenta. Eller är de bara petiga med maten. 😉



Tyvärr är de framför allt aktiva på nätterna och gömmer sig på dagen, så det är svårt att få tag på alla. Därför plockar jag in de orörda tomaterna innan de är helt färdiga och låter dem mogna klart inomhus.




torsdag 2 augusti 2018

John Pohlman, kom tillbaka, vi behöver dig!

Sveriges i mitt tycke genom tiderna mest underhållande meteorolog, John Pohlman, började sin TV-karriär på Östnytt. Jag minns inte om det var där, eller senare i riks-TV, som han en gång sa att om man hade några önskemål om vädret, så kunde man skicka in en beställning till SMHI tillsammans med en hundralapp.

Vad blev den servisen av?!? Bönderna hade sluppit se sina skördar torka bort, skogsbränder och bevattningsförbud hade kunnat undvikas, gamla och sjuka hade sluppit må så dåligt, semesterfirarna hade kunnat grilla, jag hade sluppit sova i hallen och SMHI hade kunnat finansierat sin verksamhet i många år framöver, bara med hjälp av de slantar de skulle fått in med önskningar om regn denna sommar.

Nej, det blir sämre och sämre med servicen, det vill jag bara säga!




onsdag 1 augusti 2018

Linnet

Nu är jag klar med linnet, eller toppen, vilket man nu föredrar.

Jag använde mönstret till tröja med istickade ärmar ur Ann Budds The Knitters Handy Book of Top-Down Sweaters, knappast någon överraskning för er som följt mig ett tag. Sedan vårvintern 2014 har sjutton av de nitton tröjor/koftor/toppar jag stickat varit hämtade ur den.



Jag är väldigt nöjd, modellen är bättre än den gamla, fast jag ursprungligen var glad åt den. Linnet fick följa med som lämplig klädsel i bilen när jag åkte till mina föräldrar för att gratta pappa på födelsedagen. Som jag nämnt tidigare, har jag inte AC i bilen, så det gäller att klä sig svalt.

måndag 30 juli 2018

Bra gjort!

Var och handlade en sväng på morgonen. Har man inte AC i bilen, får man planera även korta resor i den här värmen.

När jag stod i kassan, tänkte jag att det såg så tomt ut vid en vägg i mitt blickfång. Nog brukar det stå en berg av varor just där. Sedan kom jag på det: de hade tagit bort grillkol och briketter. Bra gjort! Hoppas fler handlare har gjort likadant.

lördag 28 juli 2018

Gröna godsaker

Nu har mina gurkor börjat komma igång, även om jag tyvärr är långt från AnJa:s nivåer.

Jag kör inte vanlig slanggurka, utan frilandssorter som går bra att odla utomhus. I mitt lilla växthus trivs gurkor inte alls bra, nämligen. Jag har provat.

Förutom en vanlig långsmal sort, provar jag i år något som går under namnet salladsgurka. Det blir små runda frukter, utmärkta både att skära till lämplig fason, och att äta rätt av som ett äpple. Det bästa med dem är att de har ett stort saftigt kärnhus, med gott om kärnor i. Det är det godaste på gurkan enligt min mening, men sorgligt bortavlat i många moderna sorter.


fredag 27 juli 2018

Desperata åtgärder

Igår kväll plockade jag fram gästsängen och bäddade i hallen under den ljuvliga pumpen. Tänker sova där i natt också. Det är lite bökigt att ta sig till dörren, men jag orkar inte flytta sängen, så jag får klättra.


Efter att ha vattnat grönsaker och dödat sju mördarsniglar som funnit en tillflykt i skuggan under squashen, åkte jag in till Vadstena för att uträtta några ärenden. Jag passade på att tillbringa ett par timmar i skuggan under ett träd vid stranden.





Sedan fick jag huvudvärk, åkte hem, duschade, slocknade på sängen i hallen och vaknade efter ett par timmar med huvudvärken borta. Men det är varken läge att gå ut eller att ha fönstren öppna. Tillstängt och neddragna persienner är vad som gäller. Jag som nästan alltid är ute på sommaren.

I morse lovade SMHI att morgondagen ska bli varm, men bjuda på regn, åska och - snöbyar!  😲 Någon måste ha snurrat till det i värmen. Nu är både snön och åskan inaktuellt, och regnmängderna har minskat avsevärt. Ack ja! Men jag slipper skotta i alla fall...





Skörd

Så mycket orkar man ju inte i värmen, men nu har jag i alla fall börjat skörda tomater för infrysning. Sköljer bara av dem, kör dem i mixern och lägger i påsar i lagom portioner för en tallrik soppa.



torsdag 26 juli 2018

Jag - en osvensk klimatflykting light

Man kan ju tänka sig att vädersituationen vi har just nu har med klimatförändringarna att göra. I så fall kan man kanske kalla mig en klimatflykting light, när jag flydde hemmet för att åka till Hästholmen och svalka mig i Vätterns ljumma vindar. Och detta skriver jag inte för att göra mig lustig över klimatdebatten eller av brist på respekt för riktiga klimatflyktingar. Tvärt om. Allt det som händer nu, gör tanken på vad en klimatförändring skulle kunna innebära så mycket verkligare. Kanske är det faktiskt sådana här saker som behövs, för att vi ska börja ta det på allvar.

En annan sak jag filosoferade över när jag satt där, är vad det är att vara svensk. Runt omkring mig fanns en massa människor i badkläder som satt i solen och stekte när de inte var i sjön. Så där som svenskar "ska" bete sig på sommaren. Själv befann jag mig i ett skuggigt hörn av stranden, iförd lång kjol, topp med (i och för sig kort) ärm, hatt och solglasögon. Den enda del av min lekamen som hade vattenkontakt var fötterna. Och ingen ursäkt i form av gipsat ben eller något liknande hade jag. Om min hatt varit en slöja, hade någon kommit fram till mig och sagt något elakt då?

Sådant kan man tänka på i sommarvärmen. I övrigt kan man njuta av det vackra och le mot små barn som plaskar i strandkanten och tänka att livet har sina goda stunder.

Och har man tur kan man få se en eller annan riktigt fin bil också.










Blommig klänning

Nu är den klar, den andra afrikaklänningen. Sval och skön, som sagt, och enkel och snabb att sy.



onsdag 25 juli 2018

Saker man kan göra när kvicksilvret kryper över +30

- Placera sig på ett liggunderlag precis under luft-luftvärmepumpens utblås och ställa den i AC-läge. (Där kan man också lägga sig på natten, när sovrummet blir för varmt.)



- Sätta sig utomhus i skuggan, med fötterna i en balja kallt vatten, en feel good-deckare i öronen och en okomplicerad stickning i händerna.





Tar tillbaka allt och hävdar motsatsen

Ni vet de där chililiknande paprikorna jag skrev om härom dagen. Jag odlade dem förra året och de var milda, söta och goda. Samma sak med de första jag skördade i år. Men i går skulle jag skära ner en och blanda i en sallad. Turligt nog stoppade jag en bit i munnen innan - och den var definitivt inte mild.

Jag blev så paff, spottade och fräste, för varken mina smaklökar eller min mage fattar poängen med den där sortens hetta. Jag skar sönder den i mindre bitar och lade på ett galler. Tänker att jag kan prova att göra chilipulver, för det använder jag i mindre mängder i vissa rätter. Blir det bra får jag väl ge bort en del, för jag har rätt mycket av de små rackarna

Efter skärandet tvättade jag händerna ordentligt. Fast inte tillräckligt väl, insåg jag när jag någon halvtimma senare gned mig lite i ena ögonvrån. 😬

Nu funderar jag på vad som i all sin dar har hänt. Blir de plötsligt heta efter ett visst antal varma dagar? Är det torkan som gör det? Ger olika plantor frukt med olika hetta? Fast varför var i så fall alla frukter förra året milda? Ännu ett av de där små mysterierna som odlarlivet utsätter en för.


tisdag 24 juli 2018

Hirs

Jag tycker mycket om gräs av olika sorter. I år provade jag att så prydnadshirs och det måste jag göra om. Det är riktigt dekorativt och prasslar trevligt i vinden. Jag ska försöka hinna med att ta frön när de är mogna, men innan fåglarna satt i sig dem, för tyvärr är det en ettårig växt. Fast kanske den självsår sig, det vore ju det allra smidigaste. Det ska bli spännande att se om det dyker upp nya små plantor där av sig självt i vår.


måndag 23 juli 2018

Same, same but different

Eftersom jag har fler gamla fådda lakan och eftersom mönstret ändå ligger framme, ska jag sy en afrikaklänning till. En i brunt och med mönster, så att trädgårdsarbetarfläckar inte syns så väl. Värmen verkar ju fortsätta, så den kan nog komma till användning.

Mönstret syns ju inte jättebra, men man kan ändå ana den enkla konstruktionen. Eftersom det är ett påslakan som jag vikt, så blir både fram- och bakstycke tillklippt på samma gång och eftersom jag lägger ut mönstret vid lakanets vikta överkant, så blir det ingen axelsöm. Tyget har inte något tydligt upp och ned, så därför går det bra att göra så.


söndag 22 juli 2018

Utställning

Östergötlands Ullspinneri har som vanligt en sommarutställning. I år är det en repris av Britt-Marie Christofferssons utställning "Gamla mönster, nya tröjor" från 1985. Jag har hört talas om den och varit nyfiken på den eftersom jag tyckte mycket om hennes utställning "Brodera på stickat" förra året. Så när föräldrarna var hos mig häromsistens, tog jag med mig mamma dit, medan pappa ägnade sig åt att måla mitt hus. Olika falla ödets lotter. 😉

Det var en fin utställning, väl värd ett besök. Korten är inte av proffskvalité direkt, men ni ska i alla fall få se några av dem.













lördag 21 juli 2018

Snabb klänning

För många år sedan kopierade jag en klänning som en vän köpt när hon bodde i Afrika några år. Den är underbart sval när det är så här varmt, även om jag bara har den hemmavid. Men den har blivit lite för liten och dessutom saknar jag den när den ligger i tvättkorgen. Så nu har jag sytt en ny av ett gammalt bomullslakan som mamma och pappa rensade ut förra sommaren.

Jag lade inte ned något större arbete på den, längtade bara desperat efter att få den klar, så man kan hitta många skönhetsfel om man synar den i sömmarna. Men vad spelar det för roll, den är sval och skön.

Den är vid, sitter inte åt någonstans. Ärmarna är vida och öppna i nederkanten. Öppningen gör den luftig, vidden hindrar insyn. Jag har lagt till fickor i sidorna, för det har jag svårt att klara mig utan. Och så har jag gjort en infodring i halsen. Det känns som om originalet var bandkantat, men där kanske jag minns fel.

Vad jag däremot minns med säkerhet, är den var sydd i ett betydligt vackrare batiktyg. Jag har faktiskt letat lite efter ett sådant på tradera, men inte hittat något tillräckligt billigt. Det skulle vara kul annars att sy en i ett sådant tyg.






fredag 20 juli 2018

Men vad är det med folk???

Läser just att trots eldningsförbud och alla dessa otäcka bränder, så finns det de som inte kan avhålla sig från att elda i skog och mark. Jag tänder inte ens grillen på min stenlagda terrass, bara för säkerhets skull. Gnistor kan flyga en bra bit om de får chansen, varför ta den risken? Det är ju inte direkt så att öppen eld är vår enda möjlighet att laga mat.

Två citat dyker upp i mitt huvud:

"Bara två saker är oändliga, universum och den mänskliga dumheten. Men när det gäller universum är jag ännu inte absolut säker". Albert Einstein

"Mot dumheten kämpar själva gudarna förgäves". Friedrich Schiller

Så, nu har jag fått utlopp för lite frustration, nu ska jag bli snäll och lugn igen. 

Ha en skön och eldfri helg, alla! 

Det mognar

Nu mognar det i rask takt i trädgården.

Första paprikan plockade jag för någon vecka sedan. Det är en avlång liten sak som mest ser ut som chili, "Sweet Nardello" heter den. Jag har läst om den som en mild chili eller stark paprika (fast det står paprika på påsen), men det där med stark förstår jag inte alls. Den är snarast söt. Den ska visst gå bra att torka och göra paprikapulver av och det kan jag tänka mig, för den är väldigt tunnväggig. Kanske att jag skulle prova.



Auberginen hann inte mogna alls förra året, men nu är den på god väg. Det är en ny sort för mig, normalstor, tidigare har jag bara provat en minivariant. Jag är inget jättefan av aubergine, men det är ändå roligt att odla lite för att göra moussaka, till exempel.


En annan sak som inte mognade förra året är svampgurka, luffa. Den odlar jag mest som en kul grej, för att se om det går och om jag i så fall är kapabel att förvandla den till badsvamp. Dessutom är växten vacker, så man kan ha den bara för det.


Förra året berättade jag också om grannens hallon som börjat skicka skott in till mig. Bären är goda, så även om det är ett lite konstigt ställe för en hallonodling, så får de nog stå kvar. Varför tacka nej till det naturen bjuder på alldeles gratis?



Tomatskörden kommer att bli enorm och squashen växer bra. Det är bara att glädja sig. 

Men allt mår inte lika bra, tyvärr. Kålen kommer det inte att bli mycket av, sallad har jag nästan inte fått någon alls och rödbetssådden har fått totalt värmeslag - inte en enda beta har jag fått njuta av. Ärtor sådde jag mycket, eftersom fröna började bli väl gamla och borde sås innan grobarheten blev för dålig. Tack vare det blir nog den skörden okej, men i förhållande till den stora mängden plantor, är det rätt magert.

Gurkorna har bara gett ett fåtal frukter hittills, men de har varit ovanligt goda och plantorna är översållade med blommor, så där hyser jag förhoppningar.