Fel helg

Sticklusten kom tillbaka när jag till sist var färdig med min tröja. Så jag plockade fram ett nystan Mellanraggi jag hade liggande och gjorde mig ett par sockor.

Lite roligt är det ju att de har färger som är förknippade med påsken, så här veckan innan jul. :-)

Tänka sig!

Jag blev färdig med tröjan! Den har faktiskt väntat på att bli fotograferad i över en vecka, men idag tog jag tag i det.

Jag tycker den blev riktigt fin och är väldigt sugen på att börja använda den. Men jag har bestämt mig för att vänta till jul, att längta lite är ju inte fel. :-) Det som inte syns på kortet är att det löper en likadan fläta som mitt fram längs vardera ärmen, ända uppifrån halsen. Man kan ana början på dem på axlarna.

För en gångs skull fick jag faktiskt till den röda färgen väldigt bra på kortet. Julrött klär mig inte, men det här är en färg som funkar.

Tradition

Så här inför första advent kan jag inte låta bli att återigen lägga upp ett av mina favoritklipp från You Tube. Nya traditioner är också traditioner.

Phu!

Idag tog jag mig äntligen i kragen och skördade min purjolök. Mycket lök var det och det tog många timmar att skära, förvälla och frysa den. Snabbare gick det med den lilla mangold och de få morötter och rödbetor jag hade kvar i landen.

Därmed får jag, så här sista veckan i november, konstatera att odlingssäsongen är över. Fast inte riktigt ändå, för några av plantorna med bladgrönt jag sådde i vintras för en tidig vårskörd har faktiskt fått nytt liv nu. Ska försöka komma ihåg att täcka dem innan kyla kommer, så kanske de klarar sig ett tag.

Vardagslyx

Man bör inte onödigtvis ha saker som används dagligen som orsakar irritation, det är en princip jag har. Därför har jag nu tagit julklappspengar från förra julen och köpt en salt- och en pepparkvarn. De gamla fick jag som premie när jag köpte nytt bläck till skrivaren för några år sedan, och det var nog inte av bästa kvalitet direkt.

Nu letade jag tester och andra omdömen på nätet och kom fram till att det nog var ett par Peugeot-kvarnar av modellen Paris jag skulle satsa på. Sedan surfade jag runt efter bra priser och hade en otrolig tur. Den jätteläckra rödlackerade kvarnen som jag gärna vill ha, fanns som saltkvarn i en hög variant med 59% rabatt! Pepparkvarnen fick bli en lägre svart till normalpris. Rött och svart är så snyggt ihop!

De är testade och nog är det skillnad alltid.

Tappade lustar

Jag verkar ha tappat blogglusten. Det kanske inte är så konstigt, jag har hållit på tämligen regelbundet sedan januari 2012. Så jag tror att det kommer att bli ganska glest med inläggen framöver. Vad som händer framåt våren när det börjar hända saker i trädgården igen, får vi väl se. Kanske väcks lusten till liv i takt med att naturen vaknar.

Kanske minns någon att jag började sticka på en tröja med flätor förra hösten. När den inte blev klar till jul som jag tänkt, tappade jag lusten. Men när jag slutade hade jag bara den andra ärmen och någon decimeter på den första kvar. Så nu har jag tagit tag i den igen och har stora förhoppningar om att bli kvar till denna julen. Skulle vara fint, det vore inte i vägen med något nytt

(Bilden är usel. Tog den med kompaktkameran och jag verkar ha gjort någon konstig ändring i inställningarna som ställer till det och jag har inte kommit på än vad det är för fel. Suck!)

Död mus

Jag har tagit en näbbmus och en vanlig i mina burfällor de senaste veckorna. Men sedan har bytet försvunnit utan någon fångst. Alltså hade jag åtminstone en mus som kommit på knepet med att äta vad jag bjuder på utan att trilla dit.

Jag gillar inte slagfällor, mun nu kände jag mig tvungen att skaffa ett par. Jag googlade och hittade en lite annorlunda som verkade bra och som är godkänd av Naturvårdsverket. Inte blev det sämre av att den heter Mjölner. Att ge en slagfälla namn efter Tors hammare passar min knäppa humor perfekt. Sedan hade jag turen att springa på just den fällan i en affär, så jag köpte ett par. Och den verkar effektiv, det tog bara en natt att ta den rackarns musen.

Nu hoppas jag att resten av mössen i omgivningen kan hålla sig härifrån. Jag är inte glad åt att döda dem, men man vill ju inte ha dem inne.

Sen brittsommar

Brittsommaren ska ju infalla runt Birgittadagen. Då var det kallt, men idag har det varit sexton grader varmt så jag har varit ute i trädgården en bra stund på eftermiddagen. Jag har kapat grenar, räfsat löv och ryckt upp lite annat. I min största rishög hittade jag ett spännande hål. Jag undrar vem som bor här.

Jag hade tänkt elda upp högen under vintern, men nu får jag nog vara lite försiktig och lämna den här delen av högen orörd.

I morgon verkar också bli en skön dag, men sedan ser temperaturen ut att sjunka. Kanske dags att byta däck på bilen...

Eldigt

Idag blev en dag utan regn och nästan utan vind, så jag gick ut och eldade grenar. Jag har bara min eldkorg att elda i, så det går inte fort. Men det är ju mysigt, så det får gärna ta hela hösten och vintern om så är. Och så kan man ju passa på att utflykta sig lite hemmavid och laga mat i det fria. Idag blev det korv och kaneläpple.

Höst

Det blev ett långt uppehåll. Och jag kan inte skylla på handen. Den är inte helt bra än, men skriva har jag kunnat länge. Tror att det är en kombination av att jag tappade styrfarten och att jag inte riktigt haft lust att blogga. Vi får väl se hur det blir framöver.

Hösten är här och det mesta av odlandet är avslutat. Idag har jag klippt ned mina physalis, efter att ha fått bara fyra, fem mogna frukter. Jag som brukar frysa en en massa! Men jag minns att jag var trött i våras och var sen med att plantera ut både dem, tomaterna och paprikorna. Nu har jag alltså lärt mig att de två senare kan ge bra skörd ändå, men physalisen måste man vara snabb med.

Odlingarna har överhuvudtaget levererat ojämnt i år. Massor med tomat och paprika har jag fått, men annars har det varit dåligt, så torken har jag inte alls behövt använda, det jag inte ätit färskt har fått plats i frysen. Lite morötter och några små ynkliga rödbetor samt ett antal riktigt stora och fina purjolökar står kvar på plats. Det är ingen frost i sikte, så det är ingen fara med dem.

Grus i maskineriet

Hade tänkt ta mig i kragen med bloggandet. Men sedan i fredags har jag ordentligt ont i handleden, förmodligen en överansträngning. Tack och lov den vänstra, men det är ändå krångligt att skriva på datorn med bara en hand. Särskilt när man ska använda shift-tangenten. Så det dröjer nog ett tag till innan jag bloggar igen.

Febril aktivitet

Än blommar det i örtagården och insekterna kommer på besök och förser sig med mat. Just nu är det galet mycket sländor på gång. Några dagar den senaste veckan har de varit så talrika att jag knappast vågat gå ut om jag hade tyckt att de är obehagliga. Tack och lov har jag inga problem med dem och det har faktiskt varit rätt kul att de så ofta kommit och slagit sig ned på boken om insekter, när jag suttit ute och läst.

Litterära insekter

Litterärt verkar jag ha snöat in rätt ordentligt på insekter. Det har blivit många böcker på det temat de sista åren. Till och med i den senaste skönlitterära boken jag läste spelade myror en liten men viktig roll.

I går lånade jag den sprillans nya boken Insekternas planet av den norska professorn Anne Sverdrup-Thygeson. Den är bildande, rolig och lättläst. Författaren pekar mycket på de där lite udda och märkliga sakerna, som att bihanar inte har någon pappa, men däremot en morfar. Det är ju klart att det blir följden av att drönarna föds ur obefruktade ägg, men jag har aldrig tänkt på att det ju faktiskt är så det blir. Och det är långt ifrån det märkligaste hon beskriver.

Jag är väldigt glad att jag snubblade över den och kommer knappast att ha några problem att läsa färdigt den, trots förkortad lånetid på grund av reservationskö. Jag är redan på sidan sjuttionio. Läs det, vettja!

Sorg i grönsakslandet

Jag brukar ha så mycket squash, men i år är det något som äter på plantorna och det blir inte mycket över till mig. Jag har inte mer sniglar än vanligt, så jag funderar på om gråsuggorna eller tvestjärtarna kan var de skyldiga. Dem är det ovanligt gott om och de syns i stora skaror kring plantorna.

Vad som hänt med ärtorna förstår jag inte alls. Det brukar aldrig vara några problem med dem, men i år ser det ut så här.

Det är inte ens värt att skörda för att äta. Det lilla som blir får mogna till utsäde. Undantaget är de stora gråärterna, där verkar det bli en del.

Monstruös

Den här tomaten är ju helt sanslös!  Konstigt att plantan klarade att hålla upp den.

Hantverkshelg

Bloggen har varit rätt försummad i sommar, men nu kommer det ett inlägg i alla fall.

Fredag till lördag var det dags för årets hantverkshelg i Hunnevad. Runt femtio textilnördar som lär sig nytt och förkovrar sig i gammalt i en massa workshops i en underbar lantlig miljö - kan det bli annat än bra?

På fredagen fick vi som ville lite information om garner och en del tips och trix om stickdetajer. Sedan ägnade jag mig åt lite olika workshops. Jag återupplivade till exempel gamla minnen från slöjden i trean och gjorde en grytlapp i trollväv. Den blev väl inte jättebra, men när jag bara får blocka den och sy in garnändarna, blir den nog okej.

Det jag var mest nyfiken på var tvåfärgspatent. Tyvärr var det väldigt populärt och krävde mycket hjälp i början, så jag hann inte så långt. Men jag har förstått grunden i alla fall och nu kan jag kanske jobba vidare på egen hand med hjälp av YouTube-klipp.

Årets stora överraksning var att lära sig singla bollar. Jag tittade på det på fredagen och tänkte att det nog inte var något jag var sugen på. Men så fick jag en liten stund över på lördagsförmiddagen och tänkte att jag kan ju sätta mig där en stund. Och sedan var jag fast, det var jätteroligt.

Det är enligt vad jag läst mig till på nätet, en gammal sydsvensk och dansk teknik från början, men kom till Amerika med invandrarna och är väldigt populärt där. Man gör en boll av garn-, ull- och tygrester, täcker det med garn tills det ser ut som ett nystan och fyller sedan bollen med langettsöm utifrån påsydda stödtrådar. Vi hade en liten bit kork i mitten, men man har kunnat använda allt möjligt. En liten bjällra, eller en gåsstrupe fylld med torkade ärtor är två varianter jag läst om för att få en boll som fungerar som en skallra. På DigitaltMuseum kan man se olika varianter av bollar.

Så här såg arbetsgången ut när vi gjorde dem...

...och så här blev mina bollar. Det är faktiskt rätt bra studs i dem, att bolla mot en vägg går alldeles utmärkt. Tänk så bra att kunna göra leksaker av skräp som annars bara skulle kastas - de visste hur man tar vara på resurserna i gångna tider!

En liten goodiebag fick vi också, får se vad jag kan hitta på att göra med garnet. Själva kassen är jättebra, med tillräckligt långa handtag för att man ska kunna hänga den på axeln.

Här kommer Wilma

Har just nu en gammal låt från barndomen i huvudet. Den dök upp när jag tog med mig durkslaget ut för lite skördearbete.

Jag har en (ibland lite irriterande) förmåga att associera musikaliskt. Fast mina Vilmor stavas med enkel-v. Några enstaka har jag skördat tidigare för direktkonsumtion, men nu börjar det bli dags att stoppa i frysen. 

En Brandywine bifftomat är också mogen. Den får det nog bli mat av i morgon. Och så ska jag skatta den på fröer.

Bibok

Häromsistens när jag var på biblioteket fick jag syn på ett bokomslag som liksom ropade på mig. Den fick följa med hem och nu har jag börjat läsa den. Har bara hunnit med de första kapitlen, men kan redan säga att är man intresserad av bin och sånt, kan jag rekommendera den varmt.

På tal om bin, så har jag upptäckt att jag har ett tapetserarbi boende mellan plattorna på terrassen. Nu gäller det att komma ihåg att inte hälla kokande vatten just där. Det är ju med den metoden jag bekämpar ogräset som vill växa i fogarna.

Vacker larv

Den här vackra larven hittade jag på en av mina paprikor. Tror den åt av bladet, den rackaren, så jag får väl slänga in den i någon buske där den kan smaska på utan att förstöra mina växter.

Så vitt jag kan förstå är det en aprikosspinnare, eller allmän fjädertofsspinnare som den tydligen hette tidigare. Som det förra namnet antyder är den allmänt förekommande, men jag kan inte påminna mig att jag sett den tidigare. Undrar just om den har små bröder och systrar som knaprar paprikablad. De är ovanligt ätna i år.

Plötsligt händer det, eller...?

Fick syn på en skum växt under mitt fågelbord, något jag inte kände igen. En misstanke slog mig - kan det vara den otäcka växten med det vackra namnet, malörtambrosia?

Jag tycker det ser ut så när jag tittar på bilder på nätet. Men för att vara på den säkra sidan har jag skickat bilden till jourhavande biolog. Tänker dock inte vänta på svar innan jag tar bort den. Enligt rekommendation ska jag nu ta på mig handskar, dra upp den och slänga den i soporna. Om det är vad jag misstänker, vill jag absolut inte riskera spridning.

Örtagård och insektsglädje

I örtagården blommar det för fullt, även om några sorter börjat ge sig. Jag har provat att klippa ner rödklövern lite för att se om den kan ge en andra blomning.

Låt mig visa en del av vad där finns av blommor och insekter just nu.

När jag bara får ordning på gräset runtom, kommer det att bli jättefint. Där är fortfarande ogräsodling parat med bar jord. Det förtar onekligen en del av intrycket.

Ängen just nu

Min lilla äng liknar inte alls vad jag ser framför ögonen när jag hör ordet. Men jag gillar den - massor av blommor som uppenbarligen uppskattas av insekterna. Till min stora glädje har blåelden som fanns i ängsfröblandningen jag köpte tagit sig.

Bina som nästan helt lyst med sin frånvaro hittills i år, har börjat bli fler. Det gläder mig!

Massor med blomflugor finns det också. Jag har alltid gillat dem, så de är väldigt välkomna att förse sig av vad trädgården bjuder.

Försummad blogg

Det är lite glest med blogginläggen just nu. Läser andras bloggar mindre än vanligt också. Men nu har jag tagit mig en trädgårdspromenad med kameran, och kanske som omväxling skulle visa på det som inte går så bra. Så kan ni ju få se det positiva en annan dag.

Minerarflugornas larver är ovanligt aggressiva i år. Jag hittar dem till och med på salladen och det är jag inte van vid. Särskilt hårt går de åt ärtorna. De brukar vara drabbade, men inte så illa som i år.

De enda ärtor som inte drabbats är de Jämtländska gråärterna jag fick av Fale och det är av den tråkiga orsaken att de inte grott. Inte en enda! :-( Jag brukar väl aldrig ha problem med ärter, förstår inte vad som gått fel. Och det som jag var mest nyfiken på av allt jag sådde i år! Ja, ja, sån't är odlarlivet.

I kållandet finns gott om djur som mumsar i sig av bladen. Bladväxterna har jag gett upp hoppet om, men rötterna går ju bra att äta. I dag drog jag upp både majrovor, lök och en rädisa till middagen.

Jag märker att jag blivit något mer vänligt inställd till marodörerna efter alla rapporter om att den biologiska mångfalden är hotad, inte minst i insektsvärlden. Men visst, jag skulle föredra om det valde annat än just mina grönsaker att livnära sig på.