fredag 31 augusti 2018

Äppel päppel

Jag har inga äppelträd på min tomt, så när Syster Yster var här förra helgen, bad jag henne att ta med några stycken.

nu har jag skivat de finaste av dem och lagt på torken. Jag brukar inte torka frukt, äter inte så mycket sådant. Men i år när äppelskörden är så stor, känns det som en vettig sak att göra. Så klart ska jag frysa in klyftor också. Det blir gott till äppelpaj i vinter.



I dag verkar det bli dagsregn. Det är rätt skönt, faktiskt. Förutom att regnet behövs, så kan det vara skönt att lulla omkring inne och styra med småsaker.




torsdag 30 augusti 2018

Lite i taget...

...växer örtagården fram. Jag har aldrig gjort något sådant här förut och vet alltså inte hur man "ska" göra. så jag löser problemen efter hand och tänker samtidigt att det inte behöver bli perfekt. Kära nån, jag är ju amatör!

Lådorna är klara nu och utlagda där de ska vara. Efter att ha mätt med måttband några gånger för att få lådorna i rak linje mot rabattlådan, kom jag på att det var bättre att göra det med hjälp av ett snöre. Nu ska jag bara kontrollera alla avstånd med gräsklipparen, så att den verkligen går igenom. Jag vågar inte riktigt lita på mig själv, på lådorna mätte jag tio centimeter fel på två ställen och borrade därmed fyra hål på fel avstånd. Ja, ja, sån't händer.



Nu kommer det riktigt svåra arbetet. Längs med rabatten och runt lådorna ska jag lägga ut brädor, ni kan se en utlagd på prov till höger längs rabattlådan. Detta för att slippa problemet med att klippa gräs ända intill kanten. Det är pappas eminenta idé, ska jag väl säga. Frågan är bara hur jag ska göra för att få alltihop i våg. Jorden är inte precis jämn som ett golv. Nåja, det reder sig nog. Och som sagt, det behöver inte bli perfekt.








torsdag 23 augusti 2018

Tomater och nedkylnng

Det är helt galet, så mycket tomater det blir i år. Jag fryser dem mixade, klyftade och - när det gäller småtomaterna - hela. Och så går torken varm och alla åtta ollorna kommer till användning. Förutom då att jag äter tomater så att jag funderar på vilken dag det ska komma puré ur öronen. Men jag klagar inte, tomater är gott.


Parallellt med att jag tar hand om tomaterna har jag lagat en hel del mat. I helgen kommer Syster Yster och Kusin Vitamin hit och då vill jag inte stå i köket. Om det vore större, så att vi kunde laga mat tillsammans, kunde ju det vara roligt. Men vid min köksbänk får det bara plats med en person, så då är det bättre att maten är klar.

Att få maten kall snabbt på sommaren kan vara lite knepigt, men jag har kommit på ett sätt. När grytan eller formen blivit sval nog för att inte smälta plast, sätter jag den på ett par isklampar. Det blir ju lätt halt, förstås, men då kan man lägga en korkplatta framför som kärlet i fråga får vila en kant på. Stabil och bra. Här en ostpaj med lax och broccoli, som förhoppningsvis ska smaka bra.



onsdag 22 augusti 2018

Skruvat

I går gjorde jag den första örtagårdslådan helt färdig. På de flesta ställen skruvar jag ihop lådan med trallskruv trä mot trä. Men på tre platser går inte det, där behöver man vinkeljärn och kortare skruvar. Eller går och går, är man bra på att skruva snett så är det fullt möjligt, men det är inte en färdighet jag har utvecklat. Järnen hade jag, men skruvarna var jag tvungen att inhandla innan jag kunde få det gjort.


Nu är jag så sugen på att få resten av lådorna klara, men jag har nog svårt att hinna med det denna veckan. Å andra sidan så vet jag nu hur jag ska göra, så jag borde kunna få till de resterande tre på en dag om jag bara sätter fart lite tidigt.

I går kväll kändes en kyla i luften jag inte känt på länge, så jag täckte tomater paprikor och annat värmeälskande med fiberduk. Det var klokt gjort av mig, för i natt gick termometern ned till bara drygt åtta grader. Det känns lite konstigt med ensiffriga temperaturer efter den varma sommaren, men samtidigt skönt på något vis. Jag sover bättre nu.



tisdag 21 augusti 2018

Jordfabrik

De där pallkragarna jag köpte härom veckan har jag nu förvandlat till en jordfabrik.

Det har med min bokashi-kompostering att göra och är inte så avancerat som det låter. Om bokashi har jag skrivit HÄR i gamla bloggen. Plastlådorna fungerade i och för sig bra, men de var tunga att hantera och plasten i dem är uppenbarligen inte UV-beständig, så efter ett par år är de sköra och spricker och behöver ersättas. Varken bra för miljön eller plånboken. Så när jag läste om pallkragevarianten på bokashi.se, bestämde jag mig för att prova.

Jag har placerat den invid trädgårdskomposten, så har jag nära till den jord man behöver tillföra hinkens innehåll, för utan jordbaketerier blir det ingen jord. Idag har jag tömt min första hink där. Och jag följer det goda rådet att täcka det hela för att hindra fröer att invadera. Jag tog ett insektsnät som jag hade liggande och som var i alldeles lagom storlek. Ställningen det vilar på är inte nödvändig, men jag hade grejerna och det var praktiskt och enkelt att kunna fästa nätet med klädnypor i stället för att förankra det i jorden eller med stenar.





måndag 20 augusti 2018

Så ska de tas!

Jag vet att det är lite konstigt, men ända sedan jag var barn har jag tyckt att husflugor är söta. Men jag vet ju att de inte är så noga med hygienen precis, så jag vill helst hålla dem borta från maten.

Nu har jag haft ett gäng i köket i över en vecka, som inte varit i fönstren utan hållit sig inne i rummet ock klivit runt på arbetsbänkar och matvaror. Och då har de ju inte fastnat på mina klisterremsor på fönsterrutorna.

Men nu har jag överlistat dem! Det var när jag satt och irriterade mig på att kröp över skärmen när jag såg på film som jag kom på att sätt en flugfångare på skärmen. Idag sitter tio fula flugor ordentligt i klistret och jag känner mig så galet smart. Min hjärna överglänser tio flugors! Tror jag ska ansöka om medlemskap i Mensa...


söndag 19 augusti 2018

Nästan färdig örtagårdslåda

Idag tog jag mig för att skruva ihop första lådan till örtagårdslådan. Jag är inte riktigt klar med den, jag behöver lite kortare skruv också, innan jag kan göra den färdig. Men den är i alla fall så långt kommen att den ser klar ut och är utplacerad ungefär där den ska stå.

Jag gjorde som jag brukar och löste problemen allt eftersom de kom. På ett ställe kom borrhålen inte riktigt där de skulle sitta. Det skilde någon centimeter och jag fattar inte varför, för när jag mäter är det helt korrekt. Det är verkligen jätteskumt! Men det var ju inte värre än att borra ett par nya hål och som tur var är det på ett osynligt ställe.




Det var kul, det här, och mycket lättare än jag trodde. Framför allt var det inte alls tungt att hantera den färdiga lådan, som jag trodde att det skulle vara. 

lördag 18 augusti 2018

Kanske dags...

...att skriva något om förra helgens hantverksdagar i Hunnevad.

Det är tredje året jag är med, och arrangemanget har vuxit. I år var vi femtio deltagare, fick jag höra. Fast om det var med eller utan ledarna, vet jag faktiskt inte.

Fredagen missade jag, som sagt, så det kändes lite kort, men kul var det ändå.

Konceptet är att det finns en massa olika textila tekniker att prova på och det gör man helt fritt. Man kan ägna hela helgen åt en enda sak eller hoppa hej vilt mellan aktiviteterna. Prova-på-material ingår, men vill man göra något större projekt, som mina tovade tofflor, så får man köpa materialet.

Det blev faktiskt lite tovningstema för min del. Förutom tofflorna nåltovade jag en nåldyna. för att få en hank sällade jag mig till spinnarna en stund, lånade en slända och gjorde mig en garnstump som jag tovade fast på baksidan. Jag har inte nåltovat på färdiga filtplattor förut, men det var ju riktigt roligt.

Det tredje tovningsprojektet var gemensamt. Vi skulle tova efter häst och gjorde en matta/bonad som vi skänkte Hunnevad Hantverk.

Först lades ett stort sjok vit ull ut på ett bord och kantades med ljusgrått. Sedan fick alla "måla" något med ull på den stora "duken".


Den blöttes och flyttades försiktigt ned på en matta och täcktes med plast.


Sedan var det dags att rulla upp ullsjoket på en stock  och spänna bakom en ponny.


Därefter red hästens unga ägarinna iväg i sakta mak med ett gäng av deltagare som gick bakom och sparkade på rullen. Här höll jag mig borta, eftersom jag är ordentligt hästallergisk.

Efter ett tag rullades mattan ut och fixades till lite. Så klart kommer den lösa ullen att flytta sig lite efter den hårdhänta behandlingen.


Sluttampen av tovningen bestod av hårdhänt fotbearbetning utan stocken. Under processens gång får man vända mattan några gånger för att få den jämnt tovad.


Slutresultatet beundrades och fotades när det hunnit torka. Tyvärr blev inte bilden särskilt bra.


Jag provade skuggstickning också. Det krävdes ett par provlappar för att jag riktigt skulle fatta vad jag höll på med. Tyvärr är det svårt att fota, lättare då att länka till ett videoklipp för att visa vad det handlar om. Fast jag får väl erkänna att mina provlappar var något lite enklare. 😉



Varsin goodiebag fick vi på söndagen och den var välfylld med både garn, stickor och några mönster.


Och så fick jag chansen att köpa något jag varit på jakt efter länge; angoraull.  


Någon tipsade mig om att det kan bli fantastiskt att spinna ihop med silke och det tror jag att jag har lite liggande så det kanske är något att prova på. Men det är nog inte helt lätt att få till ett bra garn av det, mina erfarenheter av att spinna med en blandning av riktigt långa och riktigt korta fibrer är högst begränsad. Kanske blandar jag det med ull istället, om det blir för besvärligt med silke. Om någon av mina läsare har erfarenhet av att spinna med angora, tar jag gärna emot lite goda råd.

Det är roligt att få prova på nya saker, men minst lika kul att få umgås några dagar med andra textilnördar. Och eftersom många återkommer år efter år, dyker det upp många bekanta ansikten. 

Nu är det ett helt år till nästa gång. Jag längtar redan.










fredag 17 augusti 2018

Nu är jag på g

Nu har jag börjat med lådorna till min blivande örtagård. Jag började med att markera en låda för att se hur det skulle te sig i verkligheten och så ändrade jag lite på min ritning efter det.



Sedan var det dags att börja såga. Det gör jag med min japanska såg, som den bästa jag har. Jag har aldrig riktigt blivit sams med sågningstekniken, men med den går det bra. Det vet vad de gör, de där japanerna!



Nu hoppas jag bara att jag räknat rätt på längderna. I vissa lägen måste jag ta hänsyn till brädornas tjocklek för att det ska bli rätt. Det tänkte jag inte på först, så jag fick kapa bort lite mer på vissa brädor. Just den där sortens tänkande är det svåraste när man sysslar med sådant man är ovan vid, tycker jag.

Tyvärr började det regna när jag var nästa klar och då fick jag plocka in allt med en faslig fart. Regnet blev kort, men nu orkar jag inte plocka ut allt igen. Nåja, det ser ut att bli bra jobbväder i morgon också.

onsdag 15 augusti 2018

Lite från trädgården

Det blev regn idag också. Inte så mycket, men nog för att avhålla mig från att olja brädor. Men det var bra trädgårdsarbetarväder. Jag har tömt den första tomathinken, skördat tomater, plockat upp päronkart från gräsmattan och lite annat.

Min största melon var länge alldeles slät och lite hårig. Så plötsligt en dag började den att få småsprickor i skalet och se ut som den ska, fast inte mogen än. Nu har jag lagt den på en bit frigolit med det tredubbla syftet att skydda den från kylan från terrassplattorna, låta den vila lite mjukt och förhoppningsvis avskräcka sniglarna från att ge sig på den. Det känns inte som att frigolit skulle vara deras favoritmaterial att krypa på.



Fåglarna har flugit över mig på väg till och från Tåkern rätt länge nu. Allt som oftast får man se en plog med gäss, eller som i kväll höra tranornas trumpetande.  Det känns faktiskt som höst, fast vi bara är i augusti än. Det är väl för att sommaren varit så lång och varm att de normala sommartemperaturer vi har nu känns höstlikt svala i jämförelse.




tisdag 14 augusti 2018

Typisk svensk sommar

I går var det som varmast tjugotre grader och äntligen orkade jag ta tag i att olja virket till örtagården. Ett par nyinköpta pallkragar som jag har en speciell plan med fick också hänga på.






Jag hann inte bli klar och hade tänkt fortsätta idag, men det regnar från och till hela tiden och termometern har bara precis krupit över femtongraderssträcket, så det blev inget med det. I stället sitter jag inne, ser på film och stickar. Det passar mig egentligen precis, för jag är fortfarande bra trött efter helgen.

Från i  morgon ser det ut att bli regnfritt någon vecka, så då ska jag väl hinna både olja det sista och börja anlägga själva örtagården. Hoppas jag.

söndag 12 augusti 2018

Härlig helg i Hunnevad

Sitter här ganska trött och slut efter årets hantverkshelg hos Hunnevad Hantverk. Fredagen fick jag hoppa över eftersom migränen slog till, men i går var jag fit for fight igen.

Jag ska väl ge en redogörelse för helgens händelser, men just nu nöjer jag mig med att visa vad jag fortsatte att arbeta med när jag kom hem i kväll.

En av sakerna jag gav mig på i går var att tova ett par tofflor. Jag har provat både våt-  och nåltovning tidigare, men inte i någon större utsträckning, så det där med tofflor verkade spännande. Det var det sista jag gav mig på i går och jag hann inte bli klar. Men jag kom så långt att det som var kvar var att sätta dem på fötterna och tova vidare till lagom storlek. Jag tyckte att det var dumt att ta kurstid till det, så jag tog hem dem våta och såpiga i en påse. Så när jag fått i mig lite kvällsmat, la jag ut en vaxduk på golvet och sedan en skobricka i plast på den och satte igång.

De var väldigt olika stora från början. Här är vänstertoffeln något mer bearbetad än den högra, men inte mycket. Jag tvivlade lite på att jag skulle kunna få ner den tillräckligt i storlek.



Men det gick faktiskt bra. De är inte perfekta än, inte helt symmetriska och lite för stora runt hälen. Men nu tror jag att de får vila till i morgon, för fötterna är alldeles uppblötta efter en dryg timme instuckna i de genomsura, insåpade  tofflorna. Kanske kommer öppningarna att bli för små, men då får jag väl klippa upp dem lite. Blir tofflorna sedan bra nog för att vara värda lite extra jobb, är planen att brodera något på dem.




torsdag 9 augusti 2018

Fin vinst

Kanske minns ni tävlingen jag vann hos Fale Artut i våras? Vinsten var en hemmasydd kasse och jag fick till och med berätta vad jag gillar för färger och mönster, så att den skulle bli i min smak.

Idag damp kassen ner i brevlådan, och den var minsann värd att vänta på! Jag kan sy, men det är inte riktigt min grej, så jag lägger oftast inte ner större jobb på mina alster än nödvändigt. Så den enda tygkasse jag sytt i vuxen ålder gjorde jag av en enfärgad bit linnetyg, antagligen överbliven från något tidigare projekt, och sydde ihop den utan mer jobb än absolut nödvändigt.

Fale är uppenbarligen mer kreativ i sin sömnad än jag. Här finns både lappteknik och en påsydd spets. Och stor och rymlig är den. Den blir utmärkt, både för att handla och annat.



Till och med märkt, är den. Jag är omåttligt förtjust i namnet/uttrycket Fale Artut, som förklaras på hennes blogg, så det var lite extra roligt. 


Som en extra överraskning fick jag en liten påse kokbönor av sorten "Mor Kristin". Namnet fick mig att ana något slags historia, så jag googlade och fann bland annat den här informationen

Förutom att jag tycker att sådant är kul att få veta så där i största allmänhet, så ligger Kisa där hon bodde bara tio mil från mig och vårterminen 2012 när jag veckopendlade mellan Gamleby folkhögskola och mitt nyinköpta hus, gick vägen rakt genom centrala Kisa. Där fanns ett konditori som såg så mysigt ut, men jag gav mig aldrig tid att stanna och fika. Då ville jag tillbringa varenda minut jag kunde i huset, men nu kan jag ångra det lite. 

Bönorna ska jag lägga över i en av mina hemmagjorda fröpåsar, för jag tror de mår bättre i papper än i plast, och så ska jag så dem nästa år och hoppas på en bra skörd.


Tack, snälla Fale!



onsdag 8 augusti 2018

Trettiosex

Så många grader har vi haft idag. När jag öppnade köksdörren för att gå efter posten vid ettiden, drabbades jag av ett kort ögonblicks panik, när en våg av värme slog emot mig och fick mig att tro att huset brann. Sedan förstod jag att det var värmestrålningen från fasad och asfalt jag kände.

Jag håller mig inne med stängda dörrar och fönster, neddragna persienner och AC:n igång, och jag är väldigt glad att jag inte sparade gårdagens matlagning till idag.

Oår

De värmeälskande grönsakerna, som paprikor och tomater, trivs utmärkt i år. Värre är det med de sorter som hör mer till traditionell svensk odling. Kålen kunde jag lika gärna skippat i år. Samma sak med till exempel rödbetor, sallad och ärtor.

Just ärtor sådde jag mer än någonsin i våras, eftersom jag hade en massa fröer som började bli för gamla, men aldrig tidigare har skörden varit så klen. Och ändå har jag vattnat en massa. De fåtal baljor som ändå kommit har blivit klara så snabbt att jag inte hängt med i svängarna, ärtorna har blivit för hårda.

Nu har jag gett upp, låtit baljorna mogna ordentligt för att i stället använda ärtorna som utsäde nästa år, och sedan börjat dra upp de mestadels helt vissnade plantorna.

Lite retfullt är det, men jag gläder mig ändå åt att jag inte är beroende av skörden för att ha mat att äta i vinter. I gångna tider hade en sommar som denna lett till svält fram på vårvintern. Allt var definitivt inte bättre förr.


tisdag 7 augusti 2018

En dag i köket

Till helgen är det dags för årets upplaga av hantverksdagarna i Hunnevad. Idag verkade vara en bra dag att laga mat att ta med. I morgon hotar de med trettiofem grader, så då kommer jag inte att vilja stå vid spisen.

Så jag lagar mat för tre dagar i sakta mat med vilostunder emellan. Det blir inget avancerat, poängen är bara att bli mätt. Alla brukar vara så sugna på att snabbt komma igång med arbetet igen, så det blir inga långa avbrott med kalasmat direkt. Jag gör kyckling, en matig paj, bröd och matmuffins. Lite linser ska också in på matsedeln, men det är så snabbt gjort så det fixar jag längre fram i veckan.


måndag 6 augusti 2018

Ska det kanske lyckas trots allt?

När jag sådde meloner i våras, trodde jag inte att det skulle bli någon frukt. Och fram till i förra veckan, såg jag inte skymten av någon frukt. Men så bestämde jag mig för att rensa i de långa rankorna och hittade några meloner i vardande.

Vad gäller bladmassan, har den i växthuset sedan länge tagit ledningen. Det var när den började fylla hela golvet, klättra upp i tomatplantorna, och krypa ut genom dörren som jag insåg att en rensning var av nöden. Däremot är de små frukter den har knappt värda att nämna.




Den på terrassen är också stor, men inte så vidlyftig. Däremot är det den som har flest frukter på gång. Den största av dem är nog den enda jag på allvar vågar hoppas faktiskt ska hinna mogna.


Plantan på odlingslimpan är klenast, men har ändå en frukt på gång som jag kanske, kanske vågar hoppas på.






lördag 4 augusti 2018

Solros

En av mina solrosor fick jag av pappa. Den fick den bästa placeringen, på odlingslimpan bland squashen som jag vattnar ordentligt, och nu är den stor och grann.


Idag var det mulet hela förmiddagen och bara tjugotre grader varmt. Det är fantastiskt så mycket mer ork man har när det blir lite svalare. Jag har både rensat ogräs och jobbat lite på gräsmattan-som-ska-bli-örtagård. Vet inte när jag hade energi till sådant senast.

fredag 3 augusti 2018

Gulliga marodörer

Jag har alltid gillat larver, så är det. Som barn hade jag ett år en kålfjärilslav som hette Fredrik-Fredrika. Jo, för jag visste ju inte om det var en flicka eller en pojke. Den bodde i en skokartong och blev matad i god ordning, men blev aldrig en fjäril, vilket jag sörjde.

Just nu jagar jag en annan slags larver, men i ett lite annat syfte. Det är grönsaksflyet  som börjat sätta i sig mina tomater, både plantor och frukt, i en faslig fart. Jag har resterna av ett biologiskt medel mot dem i kylen, men jag vet inte om det fortfarande är liv i det och det är för varmt för att ska orka blanda till det just nu. Det är enklare, om än mindre effektivt, att plocka dem för hand och lägga dem i en burk med vatten och lite diskmedel. De dör snabbt och sedan får de sin sista viloplats i komposten.

De kan ha lite olika färg i gröna och bruna nyanser. De ljusgröna med limegröna sidoränder tycker jag är så vackra. Men det hjälper dem så klart inte. Äter de upp min mat, är deras öde beseglat. Det vore en annan sak om de ÅT UPP de tomater de ger sig på och lämnade de övriga till mig. Då kunde jag dela med mig. Men i stället provsmakar de en, för att sedan gå vidare till nästa och så får jag slänga massor med halvgnagda tomater. De är nog inte så intelligenta. Eller är de bara petiga med maten. 😉



Tyvärr är de framför allt aktiva på nätterna och gömmer sig på dagen, så det är svårt att få tag på alla. Därför plockar jag in de orörda tomaterna innan de är helt färdiga och låter dem mogna klart inomhus.




torsdag 2 augusti 2018

John Pohlman, kom tillbaka, vi behöver dig!

Sveriges i mitt tycke genom tiderna mest underhållande meteorolog, John Pohlman, började sin TV-karriär på Östnytt. Jag minns inte om det var där, eller senare i riks-TV, som han en gång sa att om man hade några önskemål om vädret, så kunde man skicka in en beställning till SMHI tillsammans med en hundralapp.

Vad blev den servisen av?!? Bönderna hade sluppit se sina skördar torka bort, skogsbränder och bevattningsförbud hade kunnat undvikas, gamla och sjuka hade sluppit må så dåligt, semesterfirarna hade kunnat grilla, jag hade sluppit sova i hallen och SMHI hade kunnat finansierat sin verksamhet i många år framöver, bara med hjälp av de slantar de skulle fått in med önskningar om regn denna sommar.

Nej, det blir sämre och sämre med servicen, det vill jag bara säga!




onsdag 1 augusti 2018

Linnet

Nu är jag klar med linnet, eller toppen, vilket man nu föredrar.

Jag använde mönstret till tröja med istickade ärmar ur Ann Budds The Knitters Handy Book of Top-Down Sweaters, knappast någon överraskning för er som följt mig ett tag. Sedan vårvintern 2014 har sjutton av de nitton tröjor/koftor/toppar jag stickat varit hämtade ur den.



Jag är väldigt nöjd, modellen är bättre än den gamla, fast jag ursprungligen var glad åt den. Linnet fick följa med som lämplig klädsel i bilen när jag åkte till mina föräldrar för att gratta pappa på födelsedagen. Som jag nämnt tidigare, har jag inte AC i bilen, så det gäller att klä sig svalt.