tisdag 24 april 2018

Nu får bilen bo ute

Idag har jag haft besök av mamma och pappa och fick hjälp att röja lite framför den trasiga vattenledningen i garaget. Framför allt var det två garderober som jag aldrig hade klarat att flytta på själv. Så nu är garaget upp-och-nedvänt och bilen får nöja sig med att stå ute ett tag.


Ledningen har en rejäl spricka. I morgon får jag ringa en rörmokare, så att jag kan få det fixat.


Som jag nämnt tidigare, associerar jag mycket till musik. Nu är det den gamla favoritlågstadiesången om Kalle Kulör som snurrar runt i huvudet. Jag trodde jag skulle hitta den på YouTube, så jag kunde lägga ut en länk. Men den fanns inte där, tråkig nog. Fast texten kan ni ju få i alla fall.

Kalle Kulör han lägger ner rör,
han lägger ner rör och han mokar.
Och ingenting gör
det Kalle Kulör,
att rör går i kringelikrokar.
Nej han klarar opp
både krokar och stopp,
ja Kalle Kulör är en rask en.
Han visslar en stump.
Han lagar vår pump.
Han gör så det rinner i vasken.







lördag 21 april 2018

Aj då!

Idag tänkte jag sätta på garagevattnet, för nu vill jag börja så.

Rund huvudkranen i mitt oisolerade garage har jag en frigolitklädd låda, som jag dessutom fyller med isolering när jag stänger av vattnet på hösten. Där hittade jag boet efter musen jag fångade i vintras. Den hade det nog riktigt varmt och gott där, tills jag fick tag på den. Den hade gnagt sönder en del av frigoliten på bottnen och dragit dit en massa löv att göra det extra ombonat med.


När jag satte på vattnet tyckte jag att det lät misstänkt, så jag tittade mig omkring och upptäckte att det rann vatten från under några garderober. Tack och lov står de uppallade på tegelstenar och fallet mot golvbrunnen är bra, så några skador blev det inte. Ledningen har väl helt enkelt frusit, fast jag brukar vara så noga med att tömma den på vatten. Huvudkranen är lite trög, kanske har jag inte orkat vrida av den helt, så att vattnet ändå kommit in i systemet.


Ja, ja, jag får väl bära vatten i kanna inifrån tills jag fått det lagat. Det kunde vara värre, men nog är det lite retfullt.




fredag 20 april 2018

Vad är det jag inte begriper?

Idag mullrar och bullrar det över Vättern och fönsterrutorna skallrar mellan varven. Jag bor ungefär i höjd med Karlsborg och Kråks skjutfält och det märks ordentligt när de skjutövar med skarp ammunition. Så sent som förra året fick man tillstånd att utöka övningarna rejält, trots protester från befolkningen häromkring.

Nu förstår jag ju att militären behöver öva om vi ska ha ett försvar i landet - och det tycker jag att vi ska. Det stora problemet som jag ser det, är att Vättern är en mycket viktig dricksvattentäkt och att det här förorenar vattnet - dessutom i en tid när vi börjar ana att klimatförändringarna kan göra rent vatten till en bristvara också i Sverige i framtiden.

Samtidigt som man alltså kraftigt har ökat den här formen av nedsmutsning, har det under senare år satts upp ett flertal nya skyltar runt sjön om att det är vattenskyddsområde och att man ska ringa 112 vid olycka.

Nu undrar jag vad det är jag inte fattar. Kanske är jag bara dum och okunnig, men nog känns det som att myndigheterna ägnar sig åt myggsilande och kamelsväljande här. Enstaka olyckor där skadliga ämnen rinner ut och silas genom sand och lera innan det når grundvattnet och så småningom hamnar i sjön, kan väl rimligtvis inte skada vattenkvalitén ens i närheten av vad allt detta skjutande rakt ned i vattnet gör. Eller?



Ögonblicksbild

07.20, dags för årets första utefrukost.



Mitt hus är u-format och terrassen ligger inne i u:et, på de andra sidorna kringbyggd av ett plank. Med andra ord är det helt insynsskyddat. De enda som kan kika in är närmsta grannarna, men då måste de stå på balkongen eller titta ut genom fönstret i balkongdörren och hitta en siktlinje genom rönnen som står utanför. Med andra ord kan jag helt ogenerat sitta där i nattlinne och morgonrock och frukostera. Det är en möjlighet jag gärna utnyttjar sommartid. 

Behöver jag säga att jag älskar min terrass?


torsdag 19 april 2018

Anmäld

Nu är jag anmäld till Handarbetshelgen på Hunnevad Hantverk i augusti.  Så nu har jag en riktigt rolig helg att se fram mot i sommar. 😃

På tal om sommar, idag är det soligt och nitton grader i skuggan. Jag har lagt ny jord runt mina nedklippta rhododendron. Tack och lov var det inte full sol där de står. Nu har skuggan nått terrassen, så jag ska sätta mig och läsa en stund. Jag lånade en en bok på tema dystopi och undergång på biblioteket idag. Jag har en viss förkärlek för att sitta ute vackra dagar med fågelsång runt omkring mig och läsa sådant. Det är något med kontrasten som alltid har lockat mig.


onsdag 18 april 2018

Den lilla trädgårdsmarodören

Förra veckan klippte jag ned en aroniahäck nästan till marken. Den blev inte ansad som den skulle förra året och nu hade snön tyngt ned den bortom all räddning.


Idag gav jag mig på mina misskötta rhododendron. De har blivit överskuggade av en fläderbuske, ränt i i väg på höjden och blivit rangliga och fula. Enligt uppgift kan man beskära dem riktigt kraftigt, även om det tar tid innan de kommer igen. Jag valde att klippa ned varannan, för att ändå ha lite grönska mellan grannen och mig. Sedan gav jag mig på flädern. Nu är det bara några meterhöga stammar kvar, dem tar jag en annan dag. 

Riset får jag ta mig an lite i taget. Jag tror att det på något märkligt sätt blir dubbelt så mycket när man klipper bort grenarna från träd och buskar. Hoppas nu bara att både häck och rhododendron kommer igen.


Den klena lilla blåsippan jag hittade i en vanskött hörna av trädgården för fyra år sedan har mått bra av jag rensat upp och släppt in mer ljus. Nu ser den ut att må riktigt bra, kanske kan den sprida sig med tiden.






fredag 13 april 2018

Klosterliljor

Nu blommar klosterliljorna i Vadstena. Det skulle vara roligt att ha några i trädgården, men de är ökänt svåra att lyckas med. Jag läste härom dagen att man ska gräva ner lökarna sju cm men att de sedan på egen hand vandrar ner till trettio centimeters djup. Det låter inte klok, men jag läste det på en sajt om odling, så kanske att det stämmer.

För att skydda dem är området avspärrat, så tyvärr kommer man inte nära dem. Men de är fina på avstånd också.