torsdag 26 juli 2018

Jag - en osvensk klimatflykting light

Man kan ju tänka sig att vädersituationen vi har just nu har med klimatförändringarna att göra. I så fall kan man kanske kalla mig en klimatflykting light, när jag flydde hemmet för att åka till Hästholmen och svalka mig i Vätterns ljumma vindar. Och detta skriver jag inte för att göra mig lustig över klimatdebatten eller av brist på respekt för riktiga klimatflyktingar. Tvärt om. Allt det som händer nu, gör tanken på vad en klimatförändring skulle kunna innebära så mycket verkligare. Kanske är det faktiskt sådana här saker som behövs, för att vi ska börja ta det på allvar.

En annan sak jag filosoferade över när jag satt där, är vad det är att vara svensk. Runt omkring mig fanns en massa människor i badkläder som satt i solen och stekte när de inte var i sjön. Så där som svenskar "ska" bete sig på sommaren. Själv befann jag mig i ett skuggigt hörn av stranden, iförd lång kjol, topp med (i och för sig kort) ärm, hatt och solglasögon. Den enda del av min lekamen som hade vattenkontakt var fötterna. Och ingen ursäkt i form av gipsat ben eller något liknande hade jag. Om min hatt varit en slöja, hade någon kommit fram till mig och sagt något elakt då?

Sådant kan man tänka på i sommarvärmen. I övrigt kan man njuta av det vackra och le mot små barn som plaskar i strandkanten och tänka att livet har sina goda stunder.

Och har man tur kan man få se en eller annan riktigt fin bil också.










2 kommentarer:

Cecilia sa...

Nog väcker denna torra sommar en hel del jobbiga tankar om framtiden. Men så vackra bilder du tagit!

AnJa sa...

Sååå fina bilder! Bussen är underbar! Skulle byta vår husbil mot den alla dagar i veckan! Och vore jag där vore vi två som satt i skuggan med kläder på. Jag älskar denna värme för min fibromyalgi blir så mycket bättre men törs knappt säga det för visst är denna torka fasansfull!